Jag behöver ibland stänga av. Därför har jag inte bloggat på tid och evighet (känns det som). Men jag tänker mig att det inte är ett särskilt stort problem eftersom jag knappt har några läsare. Antar jag. (Obs! bittert tonfall.)
Jag läste en intervju för länge sedan med Caroline Af Ugglas där hon sa att hon måste vila var fjärde dag för att inte rasa ihop. Så funkar jag också. Det är hundra knutar eller inga alls som gäller för mig. Att puttra fram genom livet på i lagom fart i en lagom farkost med lagom mycket energiåtgång är endast en utopi. Men fick jag välja skulle jag vilja vara sådan. Lagom.
Jag skulle kunna vara en lagom tjej med blond hästsvans och glada steg på höga klackar, klick-klack-klicketi-klack, kunde det låta. Heeej, skulle jag ropa till en hel massa människor på stan och ha twenty-million vänner på facebook (min statusrad skulle vara: ååå, äntligen är mitt nya kök klart - nu blir det mys med vänner och bekanta!). Självklart är jag gift med en lagom härlig man som överraskar med weekend-resor till London ibland. Och kör en miljöbil. Som går lagom fort genom livet.
Håhåjaja. Nu återgår jag till mitt alldeles egna, verkliga, energikrävande liv. Håll i hatten! Wroooooooooooooooooooooom!
