Det är något speciellt med träd. Särskilt om de dansar. Det finns en massa kvinnor som jag beundrar som gärna pratar i träd-termer. Bodil Jönsson berättar t ex om människans årsringar. Kerstin Ekman har sagt i en intervju att hon tycker om att vara nära träd, får inspiration av dem. Jag är likadan. 
Nu är det klart! Beviset på att studierna är avslutade förmedlas via denna bild från vår avslutning tidigare idag (direkt stulen från M). För de av er som inte känner igen mig: Andra från vänster i bakre raden.
Min inställning till arbete var precis så här för en vecka sedan (alltså, som på bilden). Men det var innan jag blev kallad på intervju till två jobb som jag verkligen vill ha! 
Hästpolo skulle jag vilja titta på någon gång. I prickig klänning och hatt med flor. ”Jolly good!” kanske jag skulle utropa om det känns passande. Eller bara smutta vidare på min drink och le lite filmstjärnelikt.
Hur kan man undgå att skriva en rad om detta underbara väder? Det kan man inte. Alltså: Å, så härligt det är när man kan sitta ute och studera, dricka kaffe, snick-snacka, utvärdera och inåtagera! Det är hög tid att hälsa årets första fräknar välkomna tillbaka!
Drama, drama, drama. Denna oansenliga dag visade sig vara fylld av saker som ska göras, ändras, åtgärdas, påbörjas, avslutas, inläsas och inmundigas. Jag springer runt som ett torrt skinn och rör mest upp damm i min hysteriska stress. Att vara dramatisk hinner jag förstås med att vara! "Giv mig styrka!" kanske jag till och med utropar om andan faller på, mest för effektens skull. 
Jag är beredd att hålla med Arne denna gång. Det händer inte allt för ofta, men just i detta fall nickar jag instämmande. Det finns alltid något att krisa loss över. Kattkräks i sängen t ex, för att ta ett mycket färskt exempel ur det verkliga livet. Här kommer dessutom en alltför detaljerad beskrivning ingen har bett om: Samma kisse satt och mumsade på en liten, skabbig fågel ca 30 min innan själva "returen". Jag vill inte ha uppstötta sparvar i sängen, det signalerar fågelinfluensa och triggar min hypokondriska läggning. (Tamiflu, någon?) 
Jag känner inte igen mig själv idag. I spegelbilden ser jag min äldsta syster, hon som aldrig blev skapad. Och det var nog tur, för hon ser jäkligt risig ut.
Varför har torrfodret jag köper till mina katter formen av hundben? Respektlöst.
Skammen intresserar mig. Jag måste läsa mer, beställa böcker. Mina egna erfarenheter tycks mig inte tillräckliga. Se där, hur icke-utvecklande en lycklig barndom kan vara.
Det finns tydligen forskning som indikerar att människan strävar mot någon form av medelmåttighet. Så trist. När man istället kan vara spritt spångande galen.
Det är inget som säger att bara för att du åt snor som barn inte kan bli multimiljonär som vuxen. Postkodlotteriet gör ingen skillnad.
Dagens utmaningar:
Prognos för utfall:
Denna t-shirt hade passat mig idag. Otack är världens lön. No further comment.
Vad är det som händer
... deklarerar snabbt som vinden...!
Jag borde vispa ihop en muffinsmet och hälla ned i dessa formar. Grädda och bjuda löst folk på. Det är saker man ska göra på våren när solen skiner och allergierna frodas. Man vill liksom vara sådär härlig och social, bjussa på kaffe me' döppa och prata om hur fint det kommer bli i trädgården i sommar. Fundera på var man ska placera hängmattan. Ställa undan snowracern (nej, jag har inte hunnit göra det ännu, stressa inte).
Jag skulle vilja fånga eldflugor. Tänk att ha en picknick mitt i mörkaste natten med dessa små flugors självlysande rumpor virvlandes omkring. Som en dansande stjärnhimmel. 
