Min lilla familj börjar dagen med att äta frukost framför Animal Planet och njuter av en lyckad räddningsauktion av små igelkottar. Jag liknar dem idag, känner mig lite taggig och tilltufsad.
Genom fönstret skymtar vi målaren som ser till att huset får tillbaka sin ursprungliga färg, ger vår bostad en doft av linoljefärg och oss en känsla av att vara övervakade. Tankar jag tänker tyst för mig själv: Kan man dra för gardinerna mitt framför näsan på målaren? Verkar vi ha något att dölja då (och det har vi; pinsamt ostädat)? Men tänk om målaren tar illa upp och känner sig ensam och utlämnad där ute på sin rangliga ställning? Så många frågor, så få svar.
Oooops, nu måste jag sluta, nu ska de rädda två hundar med öroninfektion. Spännande!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar