Efter att ha plöjt igenom veckans avsnitt av "in treatment" har jag verkligen fått min dos av okända människors ångest. Det känns bra. Det får mig att hålla fast vid att livet verkligen måste få vara så där komplicerat och fullständigt mörkt ibland för att kunna uppleva alla fantastiska ögonblick och lyckliga stunder. Lite som Alfons farmor i sagan, minns ni? Julen är överstökad och alla har tråkigt, vill att det ska vara julafton varje dag. Farmor säger att man måste ha tråkigt ibland för att märka skillnad när det sedan blir roligt. Go farmor!Det är inte så att VILL att livet ska vara komplicerat, jag bara konstaterar att det ÄR det och rättar mig därefter. Klart att man kan förenkla sin tillvaro genom att "inte tänka så mycket" (vilket jag ofta anklagas för att göra, tänka för mycket alltså), men varför har vi då utvecklat en så högpresterande hjärna, om den nu ändå inte borde användas?
Nä, vrid och vänd på livet, säger jag. Analysera mera. Våga vara djup.
Veckans utmaning: Fundera över livets svåra passager ibland istället för att gömma dig bakom den sprillans nya gasolgrillen med avställningsytor som behöver oljas in med linolja varannan vecka. Skit i radhusidyllen och groggarna med grannen. Sluta låtsas. Dra ned persiennerna och säg att du rest in i skallen på dig själv. Oanträffbar för alla andra.
(På dessa råd lämnas ångest-garanti i två år. Inga återköp eller byten. Spar kvittot.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar