Redan som liten flicka drömde jag om att bli skridskoprinsessa. Jag sattes i fem-årsåldern i träning hos en rysk kvinna vid namn Vladimira (tidigare mästarinna och vinnare av olympiskt brons, silver och aluminium vid OS i Prittelkitschen 1923). Vi var en härlig syn; jag var liten och söt med mörka lockar på huvudet, hon var stor och gammal med mörka lockar under armarna. Vilket team!
Framgångarna lät sig förstås inte väntas på. Jag tog hem de flesta tävlingar som hölls på den tiden. Några exempel:
Lilla fröken bäckenbrott 1948
Frakturklubbens juniormästerskap 1948
Lillsessor on ice 1950
Juniormästerskapet i höftledsdans 1951
Småglin på skenor 1952
Miniglidarna1953
EM i Skärsår 1954
Jorå. Men sedan började berömmelsen dala. Jag blev gammal, bekväm och en smula lönnfet. Det var då jag träffade Wolfgang (tidigare gift med en tvehövdad kvinna från Bayern). Han hade raketer som han monterade fast på skenorna. Vi skulle skriva historia, lovade han. Han hade fel. Men det blev en bra bild.
Wrooooooooooooooooooooooom!
hahaha Du ÄR knäpp :)
SvaraRaderaKan bara hålla med anonym ovan!!
SvaraRaderaVi saknade dej i onsdags - så nu har vi bokat in nästa träff i H-ö-ö!! Den 24/10 kl 14:00, hoppas du kan då!
Kram
Jag är inte såå anonym.....glömde skriva under. Men visst är Hanna knäpp, men på ett mycket bra sätt:)
SvaraRaderaMats