torsdag 4 februari 2010

En vintersaga (ej för klaustrofobiker)


Snö-o-väder. En orsak så god som någon att hålla sig inomhus medan vädret beter sig som om man vore mitt i ett hysteriskt kuddkrig. Det känns lite som att vara i en sådan där snöglob som man kan skaka. Det är vackert, men känns lite instängt.

Det är jag på bilden, i globen. Det gäller att ta stora kliv för att inte sjunka ned helt i snödrivorna och riskeras glömmas bort ända fram till vår när det börjar töa. "Vad är det där?" tänker folk som går förbi och bryr sig inte ett dugg om att jag är alldeles utsvulten efter att ha legat nedfrusen hela vintern. De tror möjligen att jag är en gammal Konsumkasse som tappat färgen i kylan. De lämnar mig att ligga där och prassla för mig själv i snöslasket.

Men så minns jag min fräsiga, helmatchande outfit, med luva och allt, och borstar energiskt av mig snön. De känns uppiggande att vara snygg, trots förfrysningsskador.

Dags för lite kaffe, kanske jag tänker. Och traskar hem medan fåglarna vrålar i trädtopparna och solen tinar upp hundbajset i dikena.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar